Bengaler fotboll: därför brinner bengaler på läktaren

Bengaler i fotboll är bengaliska eldar som supportrar tänder på läktaren för att skapa stämning, oftast som en del av ett tifo inför avspark eller efter ett mål. De brinner med en klar, färgad låga och ger tjock rök. I Sverige är det olagligt att ha med sig eller använda pyroteknik på ett idrottsarrangemang, men bengaler förekommer ändå på nästan alla arenor i Allsvenskan. Därför har debatten om pyrotekniken pågått i över tio år utan att någon sida har vunnit.

Vad är en bengal?

En bengal, eller bengalisk eld, är en fyrverkeripjäs som enligt Wikipedia oftast består av ett papprör som är 5–20 cm långt och 3–4 cm i diameter. Inuti pjäsen finns ett brännbart ämne med metallsalter, oftast salpeter, svavel och antimonsulfid. Metallen avgör färgen: röd, grön, gul eller blå.

När den tänds brinner den bengaliska elden med en lysande låga som är 10–30 cm hög. Brinntiden är oftast en till fyra minuter. Vissa bengaliska eldar byter färg efter en stund eftersom pjäsen har två lager med olika metaller. Samma typ av bloss kallas nödbloss när det används till sjöss, och där är syftet att synas på långt avstånd.

Egenskap	Bengal
Storlek	Papprör 5–20 cm, 3–4 cm i diameter
Låga	10–30 cm hög, klart lysande
Brinntid	Oftast 1–4 minuter
Innehåll	Salpeter, svavel, antimonsulfid och metallsalter
Övrigt namn	Bengalisk eld, nödbloss

Varför bränner supportrar bengaler?

Svaret är enkelt: det ser mäktigt ut. En klack som tänder bengaler samtidigt, mitt i sången och med flaggor i luften, skapar en bild som går att känna igen i hela Europa. För många fotbollssupportrar är pyrotekniken en naturlig del av samma kultur som tifo, ramsor och ståplats och sång.

Det finns också ett inslag av trots. SvD:s ledarskribent Kornelius Persson har pekat på att vissa supportergrupper drivs just av att handlingen är olaglig: att bryta mot förbudet blir ett sätt att visa att den egna klacken är tuffare än motståndarnas. Samtidigt skriver Dennis Wedin i Svensk Tidskrift att pyrotekniken för det mesta hanteras rimligt, eftersom ingen på läktaren vill sätta eld på sin egen klacksektion eller få matchen avbruten.

Är det olagligt med bengaler på fotboll?

Ja. Ordningslagen förbjuder innehav och användning av pyroteknik på idrottsarrangemang. Enligt SVT kan brottet ge böter eller fängelse i högst sex månader. Polisen skriver att det är olagligt att elda bengaler i folksamlingar, eftersom risken för brand och panik i ett folkhav måste förhindras.

Den som bränner maskerar sig nästan alltid. Maskeringen är i sig förbjuden vid idrottsarrangemang, och det är därför polisen har kunnat föreskriva förbud mot döljande tygstycken som villkor för en match.

Förslaget om hårdare straff

Regeringens utredning Tryggare idrottsarrangemang (SOU 2025:46) presenterades i april 2025. Den föreslog att straff för pyroteknik, maskering, planstormning och att kasta in föremål på planen skärps, att maxstraffet för brott av normalgraden höjs från sex månaders fängelse till ett år och att grova brott, till exempel att skjuta fyrverkeri eller ha en mycket stor mängd pyrotekniska produkter, ska kunna ge upp till två års fängelse. Utredningen ville också göra försök och förberedelse straffbart och föreslog att ändringarna skulle träda i kraft den 1 juli 2026.

Hur försöker polisen och klubbarna stoppa pyrotekniken?

Enligt lagen är det arrangören, alltså hemmaklubben, som ansvarar för ordningen. Klarar klubben inte det kan polisen ställa villkor genom den så kallade villkorsstegen: färre åskådarplatser, strängare insläpp eller maskeringsförbud. Villkoren skärps när ordningen är dålig och lättas när den är bra.

I praktiken har visitationerna svårt att stoppa pjäserna. Hösten 2024 testade SVT att smuggla in en hemmagjord förpackning i samma storlek som en bengal på Tele2 Arena, och vid det avbrutna derbyt mellan Hammarby och Djurgården i oktober samma år avfyrades över hundra pyrotekniska pjäser inne på arenan, trots att hela publiken hade visiterats. Notan för det avbrutna derbyt landade på tre miljoner kronor.

Kritikerna menar att villkoren ofta blir en kollektiv bestraffning. Dennis Wedin skriver att det är principiellt fel att dra ned kapaciteten på ståplatsläktarna eller dra in ett arrangörstillstånd för att några få har skjutit fyrverkerier. Straffet ska träffa individer, inte ett helt kollektiv. Den gränsen mellan läktarkultur och brottslighet har vi skrivit mer om i texten om huliganer i svensk fotboll.

Debatten: förbud eller tillåten pyroteknik?

Debatten har två tydliga läger. På ena sidan står polisen och de som vill ha hårdare tag. De pekar på brandrisk, på att röken kan försena eller avbryta en fotbollsmatch och på risken för astmatiker. Efter skandalscenerna i september 2015 beskrev Aftonbladet hur folk flydde och barn grät på läktaren.

På andra sidan står supporterrörelsen och en del debattörer som vill legalisera bengaler under ordnade former. Argumentet är att utbildade och identifierbara användare minskar både skaderisken och behovet av att maskera sig. SvD:s ledare lyfter fram att det finns få exempel på supportrar som skadats av själva bränningen och att risken är störst när pyrotekniken missbrukas som vapen.

Supplementära frågor om bengaler

Vad skiljer en bengal från fyrverkeri och bangers?

En bengal lyser och ryker men exploderar inte. Bangers är smällare, och raketer eller tårtor skjuter upp laddningar i luften. Det var smällare och annan pyroteknik som kastades in på plan som fick Stockholmsderbyt avbrutet 2024. Fyrverkeributiker säljer bengaler som vanligt småfyrverkeri, i samma sortiment som skyddsglasögon. På en tät läktare finns inga sådana marginaler, vilket är en av polisens huvudpoänger.

Hur gör man i Norge och Frankrike?

I Norge är pyroteknik tillåten under ordnade former. Ordningsstörningar finns fortfarande i norsk fotboll, men modellen används ofta som exempel i den svenska debatten. I Frankrike gav regeringen i mars 2023 klartecken till försök med pyroteknik på arenorna. I Sverige lämnade Miljöpartiet 2025 en motion i riksdagen om säkra zoner för pyroteknik på idrottsarenor.

Vanliga missförstånd om bengaler

• “Röken är ofarlig.” Röken är tjock och kan göra att domaren tvingas stoppa spelet tills sikten är tillbaka.
• “Det är bara huliganer som bränner.” Bengaler brinner oftast som en del av klackens tifo, och en klack är inte samma sak som en firma. Läs om skillnaden i texten om Black Army och AIK-klacken.
• “En bengal slocknar i vatten.” Bengaler innehåller ett eget oxidationsmedel och brinner tills pjäsen är slut.

Så ser det ut från soffan

Tv-tittaren märker pyrotekniken först genom röken som driver över planen och kamerorna som panorerar mot klacken. Ibland blir det en kort paus i spelet. Vill du se hur matcherna sänds, och var läktarbilderna syns bäst, finns vår guide till hur svensk fotboll sänds på tv.